Intervjuer

”Att kunna lyssna på text och böcker är en förutsättning för att en likvärdig utbildning ska kunna uppnås.”

Föreläsare, handledare, lärare och en eldsjäl inom arbetet med dyslexi. Självklart ville vi ställa några frågor till Susanna Cederquist!

Berätta lite kort om dig själv och ditt arbete.

Susanna Cederquist heter jag och är föreläsare under namnet och temat En Bild av Dyslexi. Jag är i botten utbildad lärare med en påbyggnad i fristående kurser på olika universitet inom dyslexi och specialpedagogik.

Har sedan början av 2000 talet skrivit och arbetat inom dyslexifrågan på olika sätt. Har föreläst i lite mer än 10 år och utbildat i ämnet på arbetsplatser och skolor etc. Fokus ligger på att se hela bilden av dyslexi, förstå konsekvenserna och hur man kan arbeta. Begrepp som hur vi kan ”Kompetenseffektivisera” mera, att lära sig se dyslexistyrkorna och hur vi gör text tillgänglig för fler ingår i det jag pratar om. När jag föreläser på skolor handlar det också om hur vi skapar en hållbar och tillgänglig utbildning utifrån dyslexi.

Jag rådger i olika sammanhang såsom i ett råd kopplat till utbildningsnämnden i Stockholm stad och inom Prins Carl Philip och Prinsessan Sofias stiftelse. Jag håller i dyslexikurser, enskilt och i grupp och har sedan 2013 arbetat på olika högskolor med handledning i studieteknik m.m med högskolestudenter med dyslexi. Jag skriver en del i ämnet och har skrivit en uppsats och en bok vid namn ”dyslexi + styrkor = sant”.

Mer om mig och mitt arbete finns på www.susannacederquist.com och på @enbildavdyslexi på sociala medier.

Fotograf: Elisabeth Ohlson Wallin

Hur ser det ut i skolan för elever med dyslexi i dag?

Det kan variera och se väldigt olika ut på olika skolor.
Vissa skolor har kommit längre än andra. Textnormen är ofta stark i skolan och den påverkar utformningen på undervisning och vilka sätt vi använder. Tyvärr är detta ofta negativt för elever med dyslexi och här har ofta många skolor en stor utmaning gällande likvärdig utbildning. Att förstå hur textnormen påverkar och hur man behöver arbeta för att inga elever systematiskt kan hindras i sin inlärning är viktigt. Ett exempel på hur textnormen traditionellt fortfarande spelar in är Skolverkets riktlinjer till läsförståelseproven i åk 3 och 6. Hur elever kan uppleva detta finns beskrivet i uppropet #inteettbarntill.

Vi har många duktiga lärare, men något som vi ofta kan bli bättre på inom skolans värld är likvärdigheten och samstämmigheten på skolan i stort för elever med dyslexi. Så det inte kan variera lika mycket mellan olika klassrum och mellan olika lärare.

Finns det mycket hjälpmedel tillgängligt?

Den tekniska utvecklingen har kommit långt och innefattar många möjligheter. Många elever har idag en mobiltelefon och bara i den finns ofta en stor del av det värdefulla som finns att tillgå.

Vi har idag all teknik för att göra exempelvis all text tillgänglig. Dock har vi inte alltid strategierna på plats för att tillämpa detta. Här behöver vi ofta mer generella riktlinjer för hur vi gör. Exempelvis ska ingen text användas som inte är tillgänglig, den ska på ett smidigt sätt kunna ”öronläsas” / lyssnas på. Detta görs exempelvis via talsyntes om texten är digital och via Lyssningskoder om man använder tryckt text. Man beställer då som lärare Lyssningskoder på www.blipsay.se på material man gör och texthäften man skriver för att på så sätt kunna använda samma material för alla. Så alla sätt finns idag för att uppnå tillgänglig text.

Jag brukar sällan prata om ord som ”hjälpmedel” utan föredrar i många sammanhang att prata om ”olika sätt” istället. Ordval och begrepp kan även vara viktigt rent normativt i skolan. Det kan vara en framgångsfaktor gällande mångfaldsarbete och att nå elever.

Svaret på frågan om olika sätt finns att tillgå beror helt enkelt på om vi förberett det. Arbetet med tillgänglighet och olika sätt att gå tillväga sker i förberedelse- och planeringsstadiet. Det bör finnas med från början och inte tillkomma i efterhand som speciallösningar.

På vilket sätt kan Inlästa läromedel vara en viktig faktor i tillgängligheten?

Att kunna lyssna på text och böcker är en förutsättning för att en likvärdig utbildning ska kunna uppnås om böcker används. I annat fall kan elever ställas utanför ”kunskapande” både ur perspektiv som rör tid och resurser.

Många elever med dyslexi är och kommer att bli primära öronläsare. Att ha öronläsning som sitt effektivaste sätt att ta till sig större textmassor. Dels måste man ha tillgång till inlästa läromedel eller lyssningskodade läroböcker för villkor för lärande. Annars kan det bli så att man hindras i sin inlärning för att man begränsas, att man helt enkelt inte hinner med att läsa allt med ögonen.

Dels handlar det också om att man i skolan behöver komma igång med sina sätt, öva upp dem så att man sen blir självgående så fort som möjligt. Här läggs grunden för hur man sedan gör i högre utbildning och på sin arbetsplats. Jag träffar ibland högskolestudenter som inte öronläst tidigare. De kan då bli frustrerade att de inte använt sig av det förut. Här kan betyg ha sett ut på ett annat sätt för många om man hade fått arbeta på sitt sätt och effektivt från början.

Att öronläsa är viktigt att vi gör från tidig ålder för att inte lära sig mindre eller få ett mindre ordförråd som elev.

Vilken nytta ser du att tjänsten ger?

Den tillgängliggör böcker och läromedel så alla elever kan använda sig av det. Här är det inte några elever i varje klass som ska ha konton utan alla elever i varje klass. Här har vi mycket att vinna i arbetet för att skapa en likvärdig utbildning och att få in olika sätt i normen. Du kan som lärare förevisa i klassrummet och även ge alla i läxa att öronläsa. Detta ska vara något som alla har provat på.

Har du några tips till lärare där ute som har elever med dyslexi i sitt klassrum?

  • Lär ut olika sätt att arbeta på till alla. Låt alla prova så det inte blir något ”annorlunda” eller som bara några gör. Skolan har här världens chans att arbeta normativt och brett – ta den! 🙂
  • Tryck på att vi kan läsa på olika sätt; via ögon, öron och fingrar (vid punktskrift).
  • Utbilda er mer i ämnet dyslexi och framförallt om dyslexistyrkorna. Här har det hänt mycket och händer hela tiden – så ni ser hela bilden och också kan sprida den vidare till eleverna själva. Rätt självbild och synsätt på sina kompetenser, att man förstår hur man fungerar, är oerhört viktigt för elever med dyslexi.
  • Prata ihop er om det strukturella arbetet på skolan generellt, så knep och bra saker att tänka på framförallt utifrån ett dyslexiperspektiv kan användas av alla.