TAKK – Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation

För att få veta mer om TAKK har Agneta Edwards, som skrivit handledningen i Polyglutt, intervjuat Hanna Walsö som är logoped, och arbetar med barn med språkstörningar inom förskola och skola.

Hej Hanna!

Berätta, vad betyder detta att jobba med språk för dig?

Jag brinner för allas rätt till språk och kommunikation. Och eftersom språkande sker i samspel, i relation till andra, så innefattar det relationer och relationsbygge också. Och framförallt då alla barns rätt att utveckla sitt eller sina språk i tryggt samspel med sina nära vuxna.

När kom du första gången i kontakt med TAKK?

Jag läste teckenspråk som C-språk på gymnasiet, då kom tecknen in i mitt liv. Efter gymnasiet jobbade jag som personlig assistent och använde TAKK för att kommunicera. Och med mina egna barn använde jag babytecken och TAKK – så fantastiskt att kunna kommunicera så tidigt, inte behöva vänta på det talade språket.

Vad är egentligen TAKK?

Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) är ett sätt att kommunicera där tal och tecken används samtidigt för att kunna förmedla ett budskap och/eller att för att kunna förstå. De tecken som används är lånade från svenskt teckenspråk, ibland är de något förenklade.

Finns det andra skillnader jämfört med teckenspråk?

Den största skillnaden från teckenspråk är att TAKK följer svenskans ordföljd och grammatik. Tecknen kompletterar det talade språket. TAKK är alltså inte ett eget språk eller istället för talat språk.

Och om man jämför TAKK med TSS?

Tecken som stöd (TSS) är ursprungligen ett sätt att underlätta kommunikation för personer som blivit döva i vuxen ålder. De kan prata, men kan inte höra vad samtalspartnern säger, och då kan samtalspartnern använda tecken tillsammans med tydligt tal för att underlätta avläsningen. Ibland används TAKK och TSS synonymt i vardagliga sammanhang, men har egentligen olika syfte och målgrupp.

Vad innebär det rent konkret, hur ”pratar” man TAKK?

Med TAKK tecknar du inte alla ord utan oftast de viktigaste, det vill säga de mest betydelsebärande för just det som du vill säga. Ofta kan det vara ett substantiv (Kan du ge mig bollen?) eller ett verb (Kan du ge mig bollen?). Det kan också vara mer precisa beskrivningar (Nej, ta den röda bollen under stolen) eller centrala ord (Hoppa inte ner där!). Hur många och vilka ord som tecknas beror på barnets språkliga nivå och behov. Eller på hur långt den vuxne kommit i sitt tecknande, förstås.

Vad betyder TAKK för språket och samtalet?

Tecken skapar möjlighet att ”se” det som sägs. Talade ord syns inte, så fort de har uttalats så är de borta. Ett tecken kan du hålla kvar längre och det är ofta mer konkret, bildlikt. Du får möjlighet att använda dig av både din visuella kanal, synen, och din auditiva kanal, hörseln.

Rent motoriskt så är tecken ofta lättare att göra, för yngre barn eller för barn med nedsatt motorisk förmåga, än att tala. När vi pratar så använder vi många muskler samtidigt och både andning, stämband, tunga, gom och käke ska koordineras. Det kräver stor förmåga i planering, timing och precision. Genom tecken så kan även våra yngsta barn kommunicera och uttrycka sig tidigare.

Du säger ”hålla kvar” tecknet – tar det alltså längre tid att säga något med TAKK?

Ja precis! Och det är bra. När du som vuxen använder tecken så saktar du automatiskt ner din talhastighet, vilket bara det kan göra att det blir lättare för barn med språkliga svårigheter att hänga med i det du säger.

Så intressant, här ger du ju ett allmänt råd, oavsett om man använder TAKK eller inte: bromsa ditt taltempo!

 Ja det underlättar förståelsen för många barn.

Vilka är TAKK särskilt bra för?

TAKK är i första hand bra för hörande barn som av olika anledningar har svårt att utveckla sitt språk. Det kan till exempel vara på grund av en intellektuell funktionsnedsättning eller en språkstörning. TAKK är då individanpassat, de ord som förstärks med tecken beror på situation och på vad barnet behöver. Det innebär att det kan förändras över tid, allteftersom barnet utvecklas. TAKK används alltså både för att alls möjliggöra kommunikation och som ett stöd  för att utveckla det talade språket.

Det finns också många goda exempel på hur tecken hjälper barn som ännu inte har tillägnat sig talat språk att både uttrycka sig och förstå. Det kan vara yngre förskolebarn, eller barn som håller på att tillägna sig svenska som andraspråk. Det blir en ”hjälp på vägen” som underlättar språktillägnandet. För nyanlända barn som inte har lärt sig svenska ännu så kan tecknen vara en hjälp att lära sig de nya orden på svenska. Kommer hen inte ihåg ordet så kanske hen kommer ihåg tecknet – som ju ofta är mer konkret. Och då kan den vuxna återkoppla med ordet på svenska. Så är det förstås det här med taltempot också. Är du ny i ett språk så är det lättare att hinna med när pratet inte går för fort. Det som är bra att tänka på är att om TAKK introduceras på båda språken så är det bra att samma tecken används för orden på respektive språk. Att alla använder de svenska tecknen oavsett vilket språk som talas.

Skillnaden för ett barn som behöver TAKK är att TAKK för hen är avgörande för att kommunikationen ska fungera, då är det ett sätt att stötta just det barnet mer specifikt i dess språkliga utveckling.

Kan man använda TAKK i hela barngruppen?

Ja, pedagoger som har använt TAKK för ett specifikt barn i en barngrupp upptäcker många gånger att det här med tecken tilltalar många barn, och att det finns fördelar för hela gruppen. En tecknande förskola blir en betydligt mer inkluderande förskola. Med tanke på att språkstörning är en av de vanligaste diagnoserna hos förskolebarn, med cirka två barn i varje större barngrupp, är det viktigt i sig.

Genom att använda tecken i barngruppen på förskolan skapas möjligheter för de barn som faktiskt har behov av TAKK att kunna samspela och samspråka med barn och vuxna i gruppen utifrån sina förutsättningar. Det är oerhört viktigt både för den språkliga och kommunikativa utvecklingen och för den sociala utvecklingen för just det barnet. Dessutom får övriga barn möjlighet att lära sig att kommunikation kan se ut på olika sätt. Väldigt användbart!

Kanske en dum fråga, men kan man bli ”lat” av att använda tecken, kan det försena utvecklingen av det talade språket?

Det är en oro man kan möta hos till exempel föräldrar, att barnen inte ska prata utan bara fortsätta teckna. Då kan man lugna dem, barn som inte behöver tecknen slutar att använda dem. Talet är trots allt det enklaste sättet att kommunicera, det funkar överallt i samhället, däremot kan inte alla teckna. Ett barn som fortsatt använder tecken behöver dem fortfarande.

Man ska också tänka på att eftersom så många processer i hjärnan och motoriska funktioner är involverade när vi talar, så kan det vara tröttande för barn med språkliga svårigheter. Så ett barn som använder tecken fast hen kan prata, kanske på kvällen, ska inte behöva mötas av ”jag vet att du kan prata” utan av förståelse – hen är antagligen bara trött och behöver använda sin enklaste kanal till kommunikation just då.

Intressant, samma sak gäller ju för läsning! Både att läsa själv eller lyssna till högläsning kräver många och komplexa processer, och det är lätt att bli trött.

Jo, det är lätt att glömma bort att intellektuella aktiviteter också är ansträngande.

Hur kan man använda TAKK i barngruppen?

Tecken kan användas i alla de dagliga aktiviteterna, men det kan upplevas enklare att börja med tecken vid mer specifika situationer under dagen. Till exempel i samlingen, vid måltider, bokläsning eller vid påklädning i hallen. Det går att ha temakartor uppsatta på strategiska ställen, som tecken för olika kläder i hallen, tecken för mat och köksredskap i anslutning till borden, tecken för färger i ateljén och så vidare.

Hur kan man använda TAKK-filmerna som finns i Polyglutt i barngruppen?

Det är en tillgång att böckerna finns med TAKK! Både för de barn som behöver stöttning av tecken och för de vuxna i barnets närhet som kanske behöver lära sig fler tecken. Genom att jag som vuxen kan få en tydlig bild av de tecken som ingår i boken kan det bli enklare att själv läsa boken för barnet med tecken. Jag slipper att slå upp varje tecken jag eventuellt inte kan.

Precis som vid all språkinlärning tycker jag att det är viktigt att påpeka vikten av samspel. Det är lättare att lära sig tillsammans med någon som svarar an på just det jag uttrycker. Ska jag lära mig nya tecken eller ord så gör jag det lättast i samspel med någon som kan möta upp mig där just jag är, där vi kan ha en dialog. Men som komplement, kanske när vi redan har läst boken några gånger, så är det ett utmärkt sätt att kunna få tillgång till en bok med tecken till.

Hur kan man använda andra böcker med teckenstöd?

I de böcker där det är tecken med som illustrationer i slutet av boken eller i anslutning till texten blir tecknen mer som en hjälp för den vuxne. Mycket praktiskt att slippa slå upp och ta reda på alla tecken själv! När den vuxne läser boken och tecknar samtidigt är det en hjälp för språkförståelsen. Ett stöd i högläsningen som gör boken mer åtkomlig. Och så lär sig både barn och vuxne tecken på köpet. Återigen – i samspel, interaktion, kommunikation och dialog. Och när böckerna har lästs upprepade gånger på detta sätt så kanske barnet klarar att ”läsa själv” i appen – det är ju böcker med lite mindre text och på en enklare nivå. Barnet kanske till och med tecknar själv till boken.

Hur gynnar TAKK barnens språkutveckling?

Många upplever att tecken har en positiv effekt på språkutvecklingen. För barn i behov av TAKK fungerar tecken som en brygga till det talade språket. Ofta ses det som ett mål att barnet själv ska kunna uttrycka  sig med tecken, men det gäller att inte glömma bort det stora i att underlätta även förståelsen  av språk.

Jag upplever också att vi vuxna ofta blir mer medvetna om och lyhörda för barnets försök till kommunikation när vi använder oss av fler kommunikationssätt än bara talat språk. Det i sig är språkstimulerande! Att främja kommunikation är att främja språkutveckling, oavsett vilket kommunikationssätt vi använder. Det är häftigt när ett barn som ännu inte använder så mycket tal plötsligt kan visa oss en liten del av det som hen har inom sig – då kan vi dela så mycket mer! Det minskar frustration hos både stora och små och skapar arenor för samspel och ännu mer kommunikation. Det är bra för såväl språkutveckling som för att bygga relationer.

Hur är det med TAKK och litteratur – kan det gynna till exempel boksamtal?

Ett barn som behöver TAKK har oftast svårigheter med språk. Tecken underlättar förståelsen och möjliggör kanske även att kunna vara med i ett samtal kring en bok. Men ett boksamtal är en både språkligt och intellektuellt komplex aktivitet, eftersom det syftar till att fördjupa och gå vidare med tankar som boken väcker, att inte bara att förstå bokens ”yta”.

För barn med språkliga svårigheter blir både bokval och vilka frågor som ställs och bearbetas kring böckerna avgörande för om barnet ska kunna följa med i samtalet. Vi återkommer hela tiden till detta med att möta barnet på rätt nivå.

Tecken kan vara ett sätt att stötta samtalet, men jag tror framför allt att förförståelse  och kanske också mer explicit stöd i processen är viktig. Alltså att vi förklarar med större tydlighet och ger tydliga exempel, och gärna använder både bildstöd och tecken.

(Du kan läsa mer om boksamtal och förförståelse i avsnittet Boksamtal.)

Har du förslag på några resurser eller hjälpmedel (relaterade till TAKK) man kan använda i barngruppen?

Ja, det finns så mycket bra material som är lätt att komma åt numera!

  • Biblioteken har ofta en egen hylla, äppelhyllan, med tillgängliga medier för barn, till exempel böcker med och om tecken.
  • Det är alltid bra med appar där det är lätt att slå upp tecken, för sig själv eller tillsammans med barnen. Det finns för både telefoner och surfplattor, både sådana som är gratis och sådana som kostar. TSP Lex till exempel är svenskt teckenspråkslexikon, gratis och med videosekvenser. Den app som jag upplever riktar sig mest till barn är ”Teckenskatten”.
  • YouTube är en guldgruva. Här finns mängder av teckensånger – ett kul sätt att lära sig tecken. Ett exempel är ”Sign up musik och tecken” som spelar allt ifrån ”lilla snigel” till poplåtar.

Sedan går det förstås att göra mycket material själv:

  • Små bilder med tecken och föremål som fästs på saker/föremål – fungerar som en ”kom-ihåg-lapp”
  • Bilder eller filmer som nås via QR-koder där barnet kan få se sin pedagog teckna ordet
  • Bildkartor med tecken utifrån teman, som sätts upp på passande ställen
  • Bildkartor med tecken till spel
  • Teckenkartor till utvalda böcker
  • Gör en teckenpärm med de tecken som är aktuella i barngruppen – ta bilder av barnen när de håller upp ett föremål eller illustrerar det på annat sätt.

Om man vill lära sig mer om TAKK, vart kan man vända sig?

Det finns mycket information och tips om TAKK på webben:

Det finns också Facebookgrupper och Instagramkonton som inspirerar till teckenanvändning, till exempel Adelina på teckensomstod.

Har du några boktips också?

TECKEN Ett verktyg för ökad kommunikation. Signe Tonér, Förskoleserien, Natur och Kultur (2016)

I den står det bra och konkret om tecken och om hur du kommer igång på förskolan.

TAKK Tecken som AKK. Boel Heister Trygg, SÖK Södra regionens kommunikationscentrum, (2010, andra upplagan)

Den har några år på nacken men är väldigt informativ, går lite mer ”på djupet”.

Möjligheter med tecken för ungdomar och vuxna. Maria Krafft Helgesson, Hatten förlag. (2014)

Den här boken lyfter vikten av att fortsätta med TAKK för de som verkligen behöver – och omgivningens oerhört viktiga roll för en fungerande kommunikation. En glad och positiv bok med många tips och exempel.

Hur kommer man lättast igång med TAKK på förskolan?

Börja med att lära er några tecken i taget. Om det är ett specifikt barn som behöver tecken – vilka är högmotiverande för just det barnet? Vilka tecken skulle hen tycka var kul att lära sig? Kanske är det inte de vi vuxna tycker vore praktiska; som banan, äpple, klä på sig eller kissa; utan tecknen för lastbil, grävskopa eller boll. Utgå från barnperspektivet!

För hela förskolans verksamhet kan en början vara att välja 30–50 tecken som är frekventa i vardagen, ord som används ofta. Kanske några färger, frukter, några verb, ’hej’, ’bra’ osv. Det går också att utgå från specifika situationer, att lära sig och introducera tecknen utifrån ”temaområden” som utelek, innelek, måltiden/mat, leksaker, kläder et cetera.

Något avslutande råd, uppmuntran eller annat du tycker är viktigt?

Är det något jag verkligen vill skicka med så är det att inte värdera någon kommunikation som bättre eller finare än någon annan, utan se till att uppmuntra alla barns kommunikativa initiativ; oavsett om det är tal, tecken, pekningar eller något annat. När vi är lyhörda så ser vi så mycket mer. Och ju mer vi ser och kan ge respons på desto mer ökar samspelet och kommunikationen – vilket gynnar språkutvecklingen.

Jag tänker också på det här med att våga. Ibland är vi så rädda för att göra fel så att vi inte gör någonting alls. Ta det inte på så blodigt allvar. Ha kul och hjälps åt i arbetslaget. Kommer du inte på ett tecken så kommer ingen att straffa dig för att du tecknar på ett annat sätt. Möjligtvis kommer något barn att rätta dig … men det må vara hänt!