Föräldrasamverkan

Förskolan – hemmet

Det går inte att överskatta förskolans roll i att skapa likvärdighet och goda förutsättningar för alla barn, oavsett bakgrund och hemförhållanden, inte minst gällande lärandet. En viktig del i detta är ett aktivt och medvetet arbetssätt kring språk, läsning och litteratur, där tjänster som Polyglutt kan vara ett verktyg.

Handledningen knyter annars direkt till böckerna i Polyglutt, men här vill vi lyfta vikten av att det läsfrämjande arbetet i förskolan kopplas till barnens vårdnadshavare. För att tillägna sig språk och tillräcklig läserfarenhet behövs mer stimulans än vad som är möjligt för förskolan (eller skolan) att ge varje enskilt barn, hur skickligt pedagogerna än arbetar. Så en kvalitet hos en läsande förskola är att involvera föräldrarna eller andra vuxna nära barnen, att stimulera till läsning även hemma.

Det kan till exempel vara på föräldramöten. Att där förmedla att läsning och samtal mellan barn och vuxna är grundläggande för att barn ska tillägna sig språket. Ge boktips och enkla råd för läsning, med mycket pepp och inga pekpinnar. Mer högläsning än föreläsning, skulle man kanske kunna säga.

 

Förebilder och förutsättningar

Hur ni talar om läsning och böcker på till exempel ett föräldramöte beror delvis på vilka det är som har sina barn på förskolan. Det kan vara olika typer av argument som når fram till olika personer. För vissa kan fakta, kunskap och siffror, till exempel om läs- och samtalstidens betydelse för barnets tillägnan av språk, vara bästa sättet att förmedla budskapet. För andra kan det vara att prata om behovet av berättelser, de flesta ser ju film eller teveserier, och koppla till boken. Lyft fram närheten som boken kan skapa, den där lugna stunden på kvällen med ett gemensamt fokus med möjlighet till samtal. Hur mycket smidigare nattningen kan gå då, jämfört med om barnet ska lägga sig direkt från eget umgänge med film, spel eller annat från en skärm. En trygg stund tillsammans med en bok är avkopplande.

Lyft hur viktigt engagemanget från den vuxne är för barnens lust till läsningen: att det är viktigt att involvera sig och visa att detta är något jag också gör, att jag vill göra det tillsammans med dig – att vi  vuxna är förebilder. Från föräldraprojekt med bibliotek och förskola vittnar många om att lässtunderna med barnen, och alla de roliga böcker de kommit i kontakt med – böcker som de aldrig såg i sin egen barndom – har fått dem att omvärdera vad läsning kan vara. Och inte ovanligt är förvånade kommentarer om att de själva läser mer och bättre.

 

Biblioteket

Bokpåsar och kapprumsbibliotek eller liknande på förskolan gör det lätt att låna med sig böcker hem, oavsett om det är tiden som är en bristvara eller om man inte har för vana att gå till biblioteket. Undersök via det lokala biblioteket vilka möjligheter som finns. Särskilt viktigt om det är långt till biblioteket från förskolans upptagningsområde, eller om familjerna inte har någon större erfarenhet av att gå till biblioteket.

Att förlägga ett föräldramöte till biblioteket är ett sätt att överbrygga osäkerhet, en hjälp att ta steget över tröskeln – vi går dit tillsammans! Familjerna får en möjlighet att se alla fantastiska böcker som finns där. Och om man inte har ett lånekort än, kan man skaffa det. Förskolan kan också bjuda in barnbibliotekarien för att bokprata på ett föräldramöte.

Om de vuxna är analfabeter, nyanlända eller av annat skäl har svårt att läsa svenska är det otroligt viktigt att lyfta det talade språket och det muntliga berättandet, ge det legitimitet och status. Visa på de textlösa bilderböckerna och inspirera till att läsberätta tillsammans hemma utifrån bilderna. Rena bildberättelser har förstås även en vuxen som kan läsa på svenska glädje av, såväl pedagoger på förskolan som i hemmet. Det är spännande att ha samma utgångspunkt som barnen för att tolka boken, och det är nyttigt att få stanna upp och närstudera bilderna. På organisationen IBBY:s hemsida, under projektet Silent Books, finns litteraturförslag och handledning för att arbeta med ordlösa böcker.

 

Flerspråkigt

Som Louise Mehdipoor föreslår i intervjun som ligger under rubriken Flerspråkighet i handledningen, kan förskolor som arbetar med Polyglutt – eftersom tjänsten är tillgänglig endast inom den pedagogiska verksamheten, inte för privat bruk – bjuda in vårdnadshavare att lyssna tillsammans med sina barn på böcker på modersmålet. Att be dem komma och läsa böcker eller berätta sagor på sitt modersmål kan också vara en väg att visa att familjens alla språk är viktiga. Om förskolan har tilläggstjänsten Home Access kan även vårdnadshavare och barn få tillgång till Polyglutt förskola i hemmet.

Pedagoger lyfter ibland fram att vårdnadshavare kan vara negativa till att modersmålet används i förskolan, utifrån det välvilliga perspektivet att barnens svenska språk ska stöttas och stärkas i första hand. Utifrån forskningen vet vi dock att ett starkt modersmål stöttar inlärningen av det nya språket och att det därför är en del av förskolans läroplan. Att man hemma gärna ska tala det eller de språk – en familj kan ju vara flerspråkig – som ligger närmast hjärtat och känslorna, det språk där nyanserna finns: modersmålet.

I det flerspråkiga arbetet kan förskolan också med fördel be vårdnadshavare med andra modersmål att komma och läsa böcker eller berätta sagor. Om ni arbetar med ord och nyckelbegrepp på flera språk kan föräldrarna tas till hjälp att skapa ordkort eller QR-koder.

Förskolläraren och forskardoktoranden Petra Petersen talar om hur lärplattorna, eller ”pekplattorna” som hon kallar dem, för de flerspråkiga barnen är ”något av en revolution”. Hon lyfter bland annat interaktiva bilderböcker där det går att ställa in olika språk, vilket gör det barn som kan just det språket till experten, den som får förklara för de andra i gruppen: ”[Det] handlar om demokratiska rättigheter – att kunna känna sig stolt över sin egen identitet.”

 

Pedagogiska ”paddor”

Involvera vårdnadshavarna i hur ni arbetar med digitala verktyg som lärplattor och liknande. Det kan vara via besök, veckobrev och föräldramöten. Visa vad ni gör, och varför.

Användandet av digitala verktyg kan ibland ifrågasättas av vårdnadshavarna (”Måste ni ha paddor på förskolan, hen spelar ju så mycket hemma…”). Michaela Sti, som är IKT-pedagog i Huddinge kommun, framhåller att man på förskolan bör göra som inom forskningen, nämligen att benämna ”paddan” som lärplatta istället för att understryka att det är ett pedagogiskt verktyg. Ett argument är att digitalisering också är en del av lärandet, vilket kommer att framhållas i den nya läroplanen för förskolan som väntas komma hösten 2018.

Petra Petersen talar om de digitala resurserna som något som ger barnen makt över det egna skapandet. Med hjälp av appar kan de till exempel göra egna sagor med bilder och inläsningar, på ett eller flera språk. Eller filmer.

 

Lästips

Se fliken Flerspråkighet i handledningen för hela intervjun med Louise Mehdipoor.

”Surfplattor en fantastisk möjlighet för flerspråkiga barn i förskolan”, intervju med Petra Petersen, finns att läsa i sin helhet på computersweden.idg.se

Anne-Marie Körling Väck läshungern!  Brombergs, 2018

Carina Fast Läslust i hemmet  Natur & Kultur, 2015