Boksamtal

I ett boksamtal utforskar en grupp en bok för att tillsammans komma underfund med olika tolkningar av berättelsen. Boksamtalar gör man alltså efter att ha läst hela boken – som i en bokcirkel!

Dialogisk läsning

Men att prata medan man läser då? Är inte det boksamtal? Nej, inte egentligen. För att skilja på de två aktiviteterna, som har lite olika syften och förutsättningar, kan man istället benämna samtal om bilderna under läsningens gång som dialogisk eller interaktiv läsning.

Dialogisk läsning kan alltid vara en del av gruppens process att förstå en bok. Det klassiska boksamtalet kräver mer av både barngrupp och pedagog, så det är inte precis en varje-dags-aktivitet. Någon enstaka lätt boksamtalsfråga av dem som föreslås här kan man förstås alltid ställa, då blir det en vana att utbyta tankar om det ni läst.

Vad kan man prata om?

Ett boksamtal syftar till att fördjupa förståelsen av boken, och även att uppmärksamma hur texten och bilderna får oss att uppfatta och tolka berättelsen som vi gör.

Låt boksamtalet (liksom den dialogiska läsningen) i första hand utgå från barnens funderingar om boken. Samtidigt är det ett tillfälle att på ett enkelt och roligt sätt ge barnen nycklar till strategier för läsning. Till exempel att se den röda tråden och tänka framåt i berättelsen med frågor som ”Vad tror du kommer att hända nu?” eller ”Hur kommer det att gå för elefanten, kommer den att hitta hem, tro?”.

Det kan också finnas detaljer i text eller bild som kan vara viktiga för förståelsen av boken, som pedagogen vill fästa uppmärksamheten på. Barnen ska inte uppleva det som att pedagogen sitter inne med någon ”rätt” läsning/tolkning utan samtalet ska ledas på ett sätt så att barnen får den förförståelse som behövs för att kunna tillgodogöra sig innehållet.

Mellan raderna

Att läsa mellan raderna betyder att uppmärksamma sådant som inte sägs rakt ut, som läsaren själv kan fylla i med hjälp av ledtrådar i text eller bild. Att kunna läsa under textens yta är viktigt för en djupare läsförståelse, och bra att träna redan på förskolan.

En av många bilderboksmakare som erbjuder mycket åt läsaren att själv tolka är Eva Lindström. Ett enkelt sätt att närma sig att läsa mellan raderna är att utifrån bilderna prata om hur figurerna i boken känner sig. Eva Lindström förmedlar känslor med små medel. Förslag på titlar: Apan och jag och Jag rymmer. För yngre barn passar till exempel Stina Wirséns Vem-serie, som Vem är arg? där känslorna verkligen är explicita.

Nybörjare på boksamtal

När man vill pröva boksamtal är det bra att börja med böcker som lätt får igång samtalet, och som inte är alltför långa eller för komplexa. Till exempel folksagor som har en handling som är lätt att tolka och karaktärer med tydliga roller. Ett boksamtal blir oftast bäst om boken har en tydlig konflikt eller ett dilemma som kan engagera barnen, till exempel Pella och pinnarna av Teresa Glad, Fågelfesten av Alice Lima de Faria eller Stina Wirséns Vems kompis?. Fler tips finns i avsnittet 9. Temabokhyllorna i handledningen.

Mer utmaning

Med bokvana och mer samtalserfarna grupper får böckerna gärna vara lite svårare, mer komplexa, och inte för självklara. Samtalet blir mer givande om boken har flera tolkningsmöjligheter. Sara Lundbergs böcker om Vita och Öjvind har många samtalsingångar, liksom Jag tycker inte om vatten av Eva Lindström eller Per Gustavssons Maskrosdagen och Skuggsidan. Böcker som vi tycker passar extra bra för boksamtal finns i en egen bokhylla i Polyglutt.

Hur gör man?

Läs själv boken ni ska samtala om i förväg. Studera både text och bild noggrant. Då kan du fånga upp barnens funderingar.

Det finns ingen exakt metodik, men prova gärna frågorna som föreslås här nedan för att sätta igång samtalet. De passar till nästan alla böcker. Det är bra att alltid använda samma inledande frågor, då lär sig barnen snart strukturen på samtalet.

Kom-ihåg för boksamtal:

  • Välj lätta böcker i början.
  • Läs ALLTID boken noga själv först.
  • Börja med lätta frågor.
  • Ställ inga följdfrågor i början.
  • Dela gärna upp boksamtalet, det kan räcka med en fråga per gång.
  • Ställ öppna frågor (som inte kan besvaras med Ja eller Nej).
  • För tillbaka samtalet till boken om det svävar ut.
  • Håll tillbaka dina egna tankar och svar, våga vänta in.
  • I ett boksamtal finns inga rätta svar.
  • Allas tolkning av boken är lika sanna.

Förslag på frågor att starta samtalet med:

  • Var det något i boken du tyckte särskilt mycket om?
  • Var det något i boken du inte gillade?
  • Var det någon bild i boken du skulle vilja prata mer om?
  • Var det något i boken du tyckte var konstigt?
  • Vilken känsla gav boken?
  • Vilken känsla är det i bilderna?
  • Har du varit med om något liknande som det som händer i boken?
  • Skulle du vilja vara kompis med någon i boken?

OBS ställ inte alla frågorna vid ett samtal!

Alla sinnen

För att hjälpa barnen att skapa berättelsen i sin fantasi, ställ frågor som aktiverar inte bara synen (som bilderna gör) utan också hörsel, luktsinne och känsel.

”Föreställ dig att du är där, på den plats som boken berättar om.”

  • Hur luktar det där?
  • Är det varmt eller kallt?
  • Hur känns den där tröjan?
  • Hur låter det där på tågstationen?