Välja bok

Förutom den gemensamma planeringen så finns det saker som varje enskild pedagog kan tänka på och göra för att läsupplevelsen ska bli så bra som möjligt. Vilken bok man väljer är förstås grundläggande. Vad som är ”en bra bok” kan ju skifta, beroende på tillfälle och sammanhang, till exempel om det finns ett särskilt syfte med läsningen. Det kan vara att använda språket i samtal, att arbeta med något ämne som är aktuellt. Fast tänk inte på böcker enbart som ett verktyg för att prata om diverse frågor eller för språkstimulans. Även fantasin ska eggas, känslorna ska kittlas och tankar ska väckas – bilderboken är både litteratur och konst, berättelser kan vara såväl berörande som tokroliga.

Vem väljer bok? I spontana lässtunder, när barnen själva kommer med en bok och ber dig läsa är det förstås deras val som gäller. Men till den planerade bokstunden styr pedagogens perspektiv – vad har du tänkt dig? En magisk högläsningsstund med en saga eller ett äventyr där vi lyssnar och njuter utan att prata om boken? Då kan en bok som Drakeld av Åsa Mendel Hartvig och Ane Gustavsen passa, en suggestiv berättelse med sagoton. Mer humoristisk läsning blir det till exempel i serien om Koko & Bosse av Lisen Adbåge. Thomas Halling och Mimmi Tollerups Tass… tass… tass.. smyg… smyg… smyg… är både spännande och rolig, lätt att hänga med i och kan aktivera barnen under läsning med upprepningar och ljud att härma. Vem är vilse? av Alex Howes är kul och klurig och passar för dialogisk läsning, där man läser och funderar högt tillsammans – för vem är det som är vilse, egentligen?

Eller arbetar ni med ett tema som det kan passa att väva in läsningen i? Jobbar man med matematik matchar Lidia Blomgrens Tio gorillor med rolig rimmad räkne- och sifferlek, eller att räkna hur många hönor som är kvar i Tass… tass… tass.. smyg… smyg… smyg…

Kanske står empati högt på dagordningen, och ni vill kunna samtala om att känna för och med varandra. Då finns det mycket att välja bland, till exempel två till text- och bilduttryck så olika böcker som Eva Lindströms Alla går sin väg och Gå och bada, Mister Räf! av Stefan Casta och Staffan Gnosspelius. Maria Nilsson Thores böcker handlar ofta om vänskap och längtan, till exempel Vem ser Dim?, och djurkollektivet i Mia Nilssons böcker om Hugo lockar lätt till samtal.

Olika böcker passar vid olika tillfällen! Barnens ålder och läserfarenhet är förstås grundläggande – vad är de intresserade av? Och hur komplexa bilder och hur lång text är gruppen mogen för?

För de allra minsta finns klassiker som Gunilla Woldes böcker om Totte och Emma och mer nyskrivet, till exempel Ann Forslinds fina serie om Bäbis, som möter det lilla barnets värld precis på pricken med känslor, utveckling och aktiviteter. I nästa steg, för ungefär tvååringen, fungerar böcker med lite mer men fortfarande kort text, och med språklig rytm, enkla strukturer, upprepningar och lätt tolkade bilder, som Anna-Clara Tidholms Hela natten eller Alla får åka med eller Vem-serien av Stina Wirsén.

Igenkänning från förskolemiljön finns bland annat i Marie Norin och Emma Adbåges böcker om kompisarna Rally och Lyra och Limpa.

Spännande böcker för barn som gillar äventyr, och som är lätta att hänga med i med sin raka dramatiska handling, är till exempel Per Gustavssons prinsessböcker, bland andra När prinsessor går på zoo och När prinsessor vaknar om natten. Både i Emelie Östergrens Lisa och Monsterhuset och i Lilla H hälsar på av Ann Forslind är det flickor som är nyfikna på mystiska hus och deras ägare. Serien om Lilla H fungerar redan från två – tre år, medan Östergrens berättelse om Lisa, som har längre text och både mer detaljerade och läskigare bilder passar bättre för lite äldre läsare, kanske lagom från ungefär fem år och upp till första skolåren. I bokhyllan Äventyr hittar du fler tips.

Faktaböckerna bjuder in till interaktiv, utforskande läsning snarare än regelrätt högläsning, men är viktiga att lyfta in i den gemensamma läsningen också vid andra tillfällen än specifika teman. Många barn föredrar faktaböcker framför berättelser, av många skäl: intresse för ämnet förstås, nyfikenhet på djur eller rymden eller… på världen helt enkelt. Man kan koppla ihop bilder- och faktaböcker, en bokstund kan till exempel starta med Minifakta om hamstrar innan ni läser Hamstern är borta av Andreas Palmaer och Ingela P Arrhenius. Då kan både de barn som föredrar att få veta fakta och de som lockas av en berättelse känna att läsningen är något för dem. Och faktaboken skapar förförståelse av bilderboken!

I den första omgången av Förskolebarnens Litteraturpris (som instiftades av ILT Inläsningstjänst 2018) var det en faktabok som vann: Minifakta om hajar av Peter Bejder. Faktiskt i konkurrens med bland andra just Hamstern är borta.

Det kan vara avväpnande med de korta texter faktaboken för de yngsta innehåller, istället för att alltid behöva lyssna till en hel bok. Extra kort skriver Maja Säfström, med enstaka häpnadsväckande detaljer skapar hon nyfikenhet på såväl olika djur som på att bläddra vidare och få veta vad det berättas om på nästa sida: ”Uttrar håller varandras händer när de ska sova för att inte flyta ifrån varandra.”

I Polyglutt finns också böcker helt UTAN text, silent books, som underbara Fröet av Jennie Ekström. Det är en slingrande ordlös bildvärld att leta detaljer i och fantisera ihop berättelsen på egen hand, med en kompis eller i gruppen med boken på storskärm. Vad handlar det om? För mig är det en berättelse om längtan. Hur läser ni boken?

Något som är viktigt att tänka på när ni planerar lån eller inköp av böcker och väljer titlar för högläsning, boksamtal och andra aktiviteter, är att över tid ge barnen variation. Dels för att de ska upptäcka hur många olika sorters böcker och berättelser det finns, dels för att alla, både barn och vuxna, har så olika smak. Alla ska kunna hitta någon bok som intresserar dem. Bra att tänka på är att barn idag möter en helt annan bildvärld i filmer, serier och spel än vad vi som är vuxna nu gjorde när vi var barn. De är vana vid starka bilduttryck, snabba scener och mycket action, och det behöver avspeglas i alla fall en del av litteraturen på förskolan.

Låt barnen möta många typer av berättelser: roliga, sorgliga, spännande, tänkvärda, långsamma och snabba. Det finns böcker med korta texter och med långa texter, med rim och utan rim. Spännande äventyr om att ge sig ut i världen, till exempel Simma lugnt, Mörten Maud av Stefan Casta och Staffan Gnosspelius, behövs lika väl som realistiska vardagshistorier som Måns Gahrtons serie om Bosse och Bella. Faktaböcker, ABC- böcker, poesi som Halsen rapar, hjärtat slår – rim från 0 – 100 år av Lisen och Emma Adbåge och sagor, texter med sirligt språk och med rappt.

Presentera också olika slags illustrationer. Lite läskigt, roligt och tufft som Emelie Östergrens Lisa och Monsterhuset vid sidan av ljust och lätt som i böckerna om Nalle Bruno av Gunilla Ingves eller Sara Lundbergs färgstarka Sommar. Vi behöver skratta, så välj ibland humoristiskt drastiska uttryck som Lisen Adbåges. Och det vackra: att bilderböckerna kan vara svindlande konst ser man bland andra i den romantiskt vackra Drakeld, illustrerad av Ane Gustavsen. Och Maja Säfströms svartvita teckningar i Fantastiska fakta om djur har en helt egen stil i bilderboksfloran.

Över tid är det också viktigt att titta på normer och representation i förskolans bokurval, så att alla barn känner igen sig och att deras olika intressen avspeglas i böckerna ni läser. Tänk på om huvudpersonen är en tjej eller kille så att ni till exempel inte råkar läsa enbart böcker med flickor i huvudrollen. Titta också på hur de agerar, och vilka känslor de visar, så det finns en bredd av uttryck för alla oavsett kön. I bokhyllan Normkreativa böcker finns titlar som på olika sätt bryter mot traditionella normer eller till exempel skildrar huvudpersoner utan uttalat kön – det är en fin öppenhet, alla kan identifiera sig.

Lägg inte bara märke till personerna i boken utan också i vilka miljöerna böckerna skildrar – alla barn bor inte i staden eller i en fin lägenhet där det står en espressomaskin på köksbänken. Och alla barn tillhör inte en konventionell kärnfamilj eller har blekrosa hud.

I Du ska få gröt och en lillasyster kan man av bilderna sluta sig till att Jojos pappa eller släkt nog har ursprung i Latinamerika eller kanske något medelhavsland, medan mamma och mormor är mer nordiskt ljusa. Den rytmiskt flödande Vi smular vi härmar en gök av poeten Lina Ekdahl och Emma Hamquist låter barn med alla möjliga färger och namn passera revy. I Nyckelknipan av Sanna Mander presenteras alla de olika hyresgästerna i ett hus, en härligt brokig samling – mångfald skildrat på ett naturligt och roligt sätt.

Barn som bor på landet kan känna igen sig i Abborrens ränder, text Stefan Casta och bild Mimmi Tollerup. Gunna Grähs HejHej-böcker skildrar istället förortens människor på ett varmt och humoristiskt sätt. Där får också somligas lite mindre ordnade livssituationer ta plats, som i Dino och lilla Kurren.

Magda heter huvudpersonen i en serie av Lena Arro och Sara Gimbergsson. Första boken heter Magda och loppsockan. Ingenstans sägs det att Magda är adopterad, men av hennes och föräldrarnas helt olika färg på hår och hud kan läsaren förmoda att det är så. Och Lydia i Sovdags för Lydia av Moa-Lina Croall och Klara Persson har två mammor, utan att det är ämnet för boken. I känslostarka Sjung för mig pappa av Stefan Casta och Staffan Gnosspelius handlar det just om att längta efter en frånvarande förälder efter en separation, medan samma situation inte lyfts som ett problem utan bara finns naturligt i bakgrunden i Andreas Palmaer och Ingela P Arrhenius roliga och dramatiska Hamstern är borta. I hyllan Regnbågsfamilj och även i hyllan Familj finns böcker med olika familjekonstellationer.

Ett ämne som är högaktuellt är flykt. Så många barn som varit med om långa, svåra resor till det nya landet, och kan behöva bearbeta genom läsning och samtal. I bilderböcker som riktar sig till barn i förskoleåldrarna skildras ämnet sällan explicit utan symboliskt och ligger där under ytan för läsaren själv att tolka, inte sällan i böcker som på ytan handlar om resor mer allmänt. Henrik Wallnäs, som till vardags är bibliotekarie i Malmö, har tillsammans med illustratören Matilda Ruta gjort Åka buss, som nominerades till Augustpriset 2016. Och efter en mycket dramatisk sjöresa kommer ankorna i Anna Bengtssons Gummi-Lisa hittar hem till en plats där de blir vänligt omhändertagna. Det blir jaget i Vi kom hit på ett litet blad av Sarah Vegna och Maya Jönsson också, men har på resan förlorat sina färdkamrater och har inte längre sin familj. En lågmält lite sorgsen bok men med hopp på slutet – fin läsning. Fler tips i bokhyllan Flykt.

Det kan vara under ytan igenkänningen och det förlösande kan ligga. I Per Gustavssons serie om prinsessan kom 2015 Prinsessan och den fasansfulla björnen, en bokidé som föddes vid ett klassbesök där barnen tyckte att Per skulle ”skicka Prinsessan till Somalia och jaga ut alla krigargubbar.” Hur skriver man om det på ett för barn mer passande och också allmängiltigt sätt? Per skapade då en björn som förstör hela skogen och tvingar ut alla, ända tills Prinsessan och hennes vänner gemensamt lyckas fånga och skicka ut honom på en flotte i havet. Björnens öde är intressant att samtala om. Vad händer med björnen sen? Han kommer väl tillbaka i en ny bok, och har blivit snäll igen? Det är många vuxnas reaktion. Barnen däremot, berättar Per, tycker inte alls att björnen är värd att komma tillbaka, ”han drunknar”, kan de säga helt krasst och tycker att det är världens rättvisa. De tillrättalägganden vi gärna gör kan klinga falskt för barnen, ta istället både dem och berättelserna på allvar. I bokhyllan Svåra frågor hittar du olika ämnen, det kan handla om att vara sjuk eller samhällsskildringar som Annalisa och födelsedagspresenten, om en flickas möte med en tiggare.

Om du vill arbeta tematiskt så hittar du många färdiga bokhyllor i Polyglutt, förutom de som nämns här i handledningen. Du kan också söka efter böcker som behandlar specifika ämnen med ett ord, exempelvis ”familj”, ”djur”, ”flykt”.