Skapa läsmiljö

Oavsett om ni har tillgång till ett särskilt sago- eller läsrum, låt hela förskolan vara en bok- och läsinspirerande plats där barnen omges av olika typer av texter, bokstäver, alfabetet (alfabeten på en mångspråkig förskola) och många kvalitativa och fräscha, lockande böcker av olika typer. Man kan till exempel ha faktaböcker i snickarvrån och i barnens kök, om ni har sådana miljöer på avdelningen, inte bara i läshörnan. Barnen ska ha tillgång till böcker på ett naturligt sätt.

Skylta upp böckerna, visa dem med framsidorna utåt i tallrikshyllor eller på tavellister, hellre än i backar – som det också är svårare att hålla böckerna snygga i. Sätt böcker för yngre barn längst ner och titlar som passar de äldre barnen högre upp – de böckerna är ofta större i formatet och går lätt sönder om alltför små händer försöker bläddra. Kartongböcker kan de yngsta lättare hantera själva. Och det är ingen katastrof om en bok går sönder! Även biblioteken räknar med ett visst svinn på vägen.

Skapa respekt för böckerna genom att alltid vara noga med böckerna, prata med barnen om hur ni hanterar dem och var envisa förebilder. Låt till exempel aldrig böcker ligga kvar på golvet, och ta undan trasiga böcker, laga eller släng.

Dela in gruppen

Planera verksamheten så att alla barn deltar i aktiv läsning varje dag. Sätt extra fokus på de barn ni vet behöver mycket stimulans. Kanske är det de barn som har svårt att tillgodogöra sig höglästa böcker i grupp, som inte kan koncentrera sig eller som inte hänger med i berättelsen. Just de barnen är särskilt hjälpta av rutiner som gör det lättare att fokusera under de gemensamma bokstunderna.

Ge dem också enskild läsning där ni tillsammans dialogläser böcker – det kan vara samma bok som ni just då arbetar med i gruppen eller något som anknyter men är enklare.

Var uppmärksam på vilka barn som självmant kommer och föreslår läsning under till exempel eftermiddagstimmar – är det de som redan är vana vid böcker och ni vet får mycket läst för sig hemma? Eller de som skulle behöva en extra lässtund?

Hur många barn det fungerar bäst att ha i en läsande grupp beror på hur läsvana barnen är, vilket skiftar med ålder och tidigare erfarenheter, och vilken typ av läsning ni ska arbeta med. Det går att vara fler när barnen bara lyssnar till hela berättelsen utan avbrott för prat, än om gruppen ska samtala om boken.

När man läser tillsammans och pratar om varje uppslag eller bild med ovana läsare, till exempel de yngsta barnen eller andra barn som behöver mycket stöd för att förstå och tillägna sig berättelsen, och även gott om utrymme att använda språket, ja då kanske det räcker att vara två – tre stycken.

Annars kan cirka fem till sju barn vara lagom, både för interaktiv (dialogisk) läsning, det vill säga samtal under läsningens gång, och boksamtal efteråt. I ett boksamtal vill man ju ha många olika tolkningar och tankar om boken, så det gäller att hitta balansen mellan talutrymme och dynamik.