Varför litteratur i förskolan?

Språk och läsning

”Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter” Lpfö18

För första gången lyfter läroplanen högläsning explicit. Andra mål som också pekar mot litteraturen är:

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier – såväl digitala som andra – samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa.” Lpfö 18

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med olika syften.” Lpfö 18

Under högläsningen lyssnar barnen in skriftspråkets melodi och struktur. Bokens språk utökar barnens förråd av ord och begrepp, och lyfter den språkliga höjden från det muntliga vardagspratet. Böckerna erbjuder också andra platser, ämnen och situationer än vardagens här och nu. Det ger vidare ramar för samtalet, och utvidgar barnens språkarena ytterligare. I ett boksamtal kan också tanken få tänjas, till exempel både till vad som har hänt och vad som kommer att hända – en träning i att tänka framåt i berättelsen, eller bakåt i tiden.

Att barnen tillägnar sig ett rikt språk är kanske det vanligaste argumentet för litteratur på förskolan. Men läsning ger mer än språk, även om det förstås är mycket viktigt. Ett medvetet arbete med litteratur på förskolan, där barnen får aktivt använda sig av olika typer av böcker och texter, utvecklar också litteracitet och litterär kompetens – barnen tar steg på vägen mot att själva bli läsare.

Livsfrågor och känslor

”Den [Utbildningen] ska ge barnen möjlighet att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor.” Lpfö 18

Men det finns också mjukare värden i läsning och samtal. Samtal utifrån böcker ger barnen möjlighet att tala till exempel om känslor och svåra situationer och ämnen, eller få reflektera tillsammans över obesvarade frågor. Böckerna kan också hjälpa barnen att utveckla empati och förståelse för andra, liksom att stärka den egna självkänslan, genom identifikation med berättelsernas karaktärer.

Samtalet

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar.” Lpfö 18

Att samtala i organiserad form är i sig också utvecklande. Kommunikation är en viktig kompetens som såväl barn som vuxna har glädje av både som individer i sitt personliga liv och i skola och arbetsliv. I boksamtalet får barnen göra sin röst och sina tankar hörda, och samtidigt lära sig lyssna till och respektera andras åsikter, tolkningar och perspektiv.

Läsande gemenskap

”Förskolan ska särskilt uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans eller särskilt stöd.” Lpfö 18

Att ingå i en läsande gemenskap, som en förskolegrupp som arbetar aktivt med böcker utgör, är en av de faktorer forskningen lyfter fram som väsentlig för att ett barn ska betrakta sig som en läsare. En naturlig och frekvent kontakt med läsning och litteratur på förskolan är särskilt viktigt för de barn som kommer från en mindre lässtimulerande miljö – förskolan har en central roll för att jämna ut förutsättningarna.

Det här är några av de viktigaste argumenten för att arbeta aktivt och medvetet med läsning på förskolan. Andra områden som böcker är ett fint verktyg för att arbeta med kan vara jämställdhet, allas lika värde och barns rättigheter.